Ljudlagring för djup psytrance

Djup psytrance lever på rymd. Groovet fortsätter rulla, men runt det finns pads, texturer och små detaljer som får spåret att kännas brett och djupt. Det mesta av det kommer från lagring: att stapla ljud så att vart och ett gör en bestämd uppgift. Så här gör du det utan att få en rörig mix.

Ge varje lager en uppgift

Innan du lägger till ett ljud, fråga dig vad det ska göra. Ett lager kan ge tyngd, bett, bredd, rörelse eller atmosfär. Om det inte gör något som de befintliga ljuden inte redan gör, skippa det. Lagring fungerar bara när delarna kompletterar varandra i stället för att slåss om samma frekvenser och samma ögonblick.

Basen är det tydligaste exemplet. Ett rent sub-lager bär tyngden, ett andra, filtrerat mellanbaslager bär punchen och karaktären som du hör i mindre högtalare. Samma idé funkar för leads: en huvudlead plus en till med en annan vågform eller modulering ger ett fylligare ljud. Att detuna en av dem lite ger bredd.

Kick och slagverk

En kick kan också byggas av två delar: ett kort transientlager för klicket och ett djupare lager för kroppen. Lite saturation på en av dem hjälper den att skära igenom. När du lagrar kickar, kolla fasen. Om botten blir tunnare när du lägger till det andra lagret, vänd dess polaritet eller flytta det lite i tid tills de två adderas.

Clapsar och virvlar låter ofta bättre i par också, till exempel en klassisk 909-virvel tillsammans med en mer organisk clap. Hi-hats, shakers och extra slagverk bygger shufflen runt kick och bas. Lagra dem varsamt så att de stöttar groovet i stället för att täcka det, och använd lite swing på hihatsen om rytmen känns stel.

Pads och atmosfär

Pads ger djup psytrance dess fond. Mjuka, föränderliga ljud funkar bäst, i rörelse med långsam filter- eller amplitudmodulering, eller med chorus och flanger för extra fyllighet. Wavetable-synthar är användbara här eftersom du kan forma om ljudet över tid. Håll padsen på en nivå där de stöttar huvudelementen, inte konkurrerar med dem.

Fältinspelningar ger ett organiskt lager som kontrasterar mot syntharna: vatten, löv, avlägsna ljud eller stadsmiljö. Klipp dem, pitcha och tidssträck dem tills de passar spårets tonart och känsla. Kraftigt bearbetade vokaler, klockor eller klockspel kan fungera på samma sätt.

Rymd och djup i mixen

Reverb och delay limmar ihop lager och skapar djup. En lång hall passar pads, ett kort rum eller en plate passar slagverk. Ställ in pre-delay så att ljudets början förblir tydlig innan svansen kommer in, och se upp med långa decaytider, för de grumlar snabbt mixen. Lägg reverb och delays på send-kanaler så att flera ljud delar samma rum och du behåller kontrollen över nivåerna.

Använd EQ för att ge varje lager sitt eget område. Skär bort botten på allt som inte är kick eller bas, och ta bort krockande frekvenser där två lager överlappar. En spektrumanalysator hjälper dig se var det hopar sig. Håll kick och bas i mitten och i mono, och sprid ut pads, synthar och effekter åt sidorna. Var försiktig med stereobreddare, eftersom för mycket bredd ger fasproblem.

Automation väcker lagren till liv: flytta filtrens cutoff, reverb-sendnivåer eller volymen på slagverkslager under spårets gång. Att lägga till lager mot en topp och ta bort dem i en breakdown formar spänning och släpp. Ögonblick där atmosfären drar sig tillbaka gör att kick och bas slår hårdare när de kommer tillbaka.

Kolla ditt arbete

Lyssna på olika volymer. Lager som låter balanserade högt kan försvinna när du drar ner, och tvärtom. Ta pauser, för öronen vänjer sig snabbt vid en mix. När du kommer tillbaka, muta lagren ett och ett: om spåret inte förlorar något kan det lagret åka ut.