Ljudlagring för djup psytrance
Så staplar du bas, kickar, slagverk, pads och fältinspelningar så att varje lager har en uppgift, och så ger du dem rymd och djup i mixen.
Four-on-the-floor, rullande bas, trioler och polyrytmer: så är psytrancens rytm uppbyggd, så har den utvecklats och så gör du din egen starkare.
Psytrance är först och främst rytmmusik. Melodier och effekter kommer och går, men den stadiga pulsen under är det som håller ett dansgolv i rörelse i timmar och som skapar den hypnotiska, tranceartade effekt som genren har fått sitt namn efter. Så här är psytrancens rytm uppbyggd, så har den utvecklats och så gör du din egen starkare.
Psytrance går i 4/4 med en kick på varje taktslag, klassisk four-on-the-floor. Tempot ligger oftast runt 140 BPM och uppåt, och vissa stilar går en bra bit över 150 BPM. Kicken är kort och punchig, och basen fyller luckorna mellan kickarna, så att botten blir en enda sammanhängande, rullande rörelse.
Ovanpå ligger slagverkslagren: snabba hi-hats, clapps eller virvlar på backbeaten, rullande virvelfills och tribala trummor. Den öppna hi-hatten på offbeaten mellan kickarna är ett av genrens signaturljud. Lättare slagverk som shakers och tamburiner lyfter stämningen, medan synkoperade betoningar, slag som landar där du inte väntar dig dem, drar lyssnaren djupare in i grooven.
Många låtar lägger till rytmiska figurer som inte följer det raka sextondelsrutnätet. Triolmönster över four-on-the-floor-beatet ger en virvlande, flytande känsla. Polyrytmer går ett steg längre: ett motiv grupperat i treor, spelat mot raka 4/4, förskjuter sin betoning vid varje upprepning och skapar sammanflätade lager som hela tiden förändras fast loopen är densamma.
Fältinspelningar från naturen eller staden, hackade i korta rytmiska bitar, kan ge ytterligare ett lager med egen textur och egna bilder.
Psytrance växte fram ur goatrance och den psykedeliska festkulturen i Goa i Indien. Tidiga låtar byggdes på enkla, repetitiva mönster kring en stadig kick. Med tiden lade producenterna till mer lager, synkoper och polyrytmer, och låtarna blev mindre förutsägbara.
DAW:ar och plugins gjorde det här mycket enklare. Producenterna kunde programmera och redigera rytmer med precision och hämta inspiration från breakbeat, dub och traditionellt slagverk. Subgenrerna utvecklade sina egna rytmiska språk: forest med mörkare, mer organiska ljud och komplexa, föränderliga rytmer, andra stilar med snabbare tempon över 150 BPM. I dag gör prisvärd mjukvara och utbyte på nätet att producenter från hela världen tar in nya rytmiska idéer i genren.
Upprepningen av kick och bas är det som framkallar tranceeffekten: en stadig grund som bjuder in dig att släppa taget och röra dig. Inom den berättar variationen historien. En shaker eller clap som kommer in gradvis bygger förväntan, och därför känns droppet större. Breakdowns som skalar ner rytmen ger publiken en stund att andas innan energin kommer tillbaka.
I ett set formar DJ:ar och liveakter energin över flera låtar, till exempel genom att börja i ett lägre tempo och gradvis öka. Liveartister anpassar också sina rytmiska val efter publiken i realtid.